HISTORIA

Det var en gång för längesen...

Det är svårt att veta när det egentligen började. Hur det kunde bli så att lilla Lycksele, mitt i skogslandskapet, i Västerbotten blev hela Sveriges centrum för modulärt byggande. Man skulle kunna börja med att berätta historien med ett litet företag som hette Byggcentralen, sedermera Lyckselevagnen, som sedan blev Arbetsbodar. Kanske börjar historien ännu tidigare men något som är säkert är att det experimenterades friskt med olika modulbyggnader, i olika material, i 60-talets Lycksele.

Arbetsbodar blir Remodul

Vår historia har också rötterna i Arbetsbodar. Ett företag som efter några skakiga år med olika ägare köptes upp av en konstellation av starka Lyckseleprofiler med bland annat Mikael Holmgren och hans pappa Lars. De nya ägarna ville säkerställa att arbetstillfällena skulle bli kvar i orten och värna den kompetens som fanns i Lycksele. Året var 1993 och affärsidén var redan då nytänkande och hållbar. Man skulle köpa upp begagnade moduler som skulle renoveras och uppgraderas för att sedan återanvändas. Helt cirkulärt med andra ord. Bolaget bytte också namn från Arbetsbodar till Remodul för att bättre spegla den nya affärsidén.

 

Remodul fick en tuff start

Det var full lågkonjunktur i mitten av 90-talet med skenande arbetslöshet, minskad lönsamhet och rekordhöga räntor. Detta gjorde att inköpspriserna på begagnade bodar ökade och man bestämde sig för att i stället för att börja tillverka egna moduler. Bolagets stora genombrott kom på den danska marknaden, där man genom partnern Modullift sålde ett 100-tal moduler. Framgången kom dock av sig när den danska byggmarknaden slog till bromsarna.

Uppstarten innebar också att bolaget bytte ägare flera gånger. Ett tag ägdes man av Kils volymbyggen, som idag är Moelven, innan den nuvarande ägaren Kantarellen tog över hela verksamheten 2003 och Mikael Holmgren blev vd för bolaget.

Under 2000-talet växte Remodul långsamt men stabilt. 2007 satsade man på att bygga ut produktionslinjen i ett första steg för att kunna effektivisera processen. Just att kunna producera effektivt har alltid varit en ledstjärna. 2010 genomförde därför bolaget ett LEAN-projekt där man började utveckla arbetsmetoderna. Projektet innebar också att man under 2014-15 och 2019 valde att ytterligare rationalisera produktionslinjen. Samtidigt infördes ett taktande flöde enligt LEAN/Toyota-modellen.

 

Större fokus på miljö och energi

Under den här perioden insåg Remodul också att det i framtiden skulle bli ett ökat fokus på miljö och energi runt bodetableringar. Ett pilotprojekt genomfördes tillsammans med ett kanadensiskt företag. Under projektet som kallades för ”Greenline” så togs två unika prototyper av lågenergibodar fram. Med endast en 30% kostnadsökning kunde man med samma ytter- och innermått som traditionella bodar ändå uppfylla Boverkets nybyggnadsregler gällande energi. Vilket under den tiden var revolutionerande. Även om energibodprojektet inte ledde till någon färdig produkt under 2013 så gav det bolaget ovärderlig kunskap om byggandet av energisnåla moduler.

 

Ökad efterfrågan av permanenta byggnader

2011 tog Michael Johansson över som vd. Samtidigt såg Remodul en stark tillväxt, med flera nya kundsamarbeten och ökad efterfrågan på volymelement för mer permanenta byggnader så som skolor, förskolor och kontor. Detta ledde till att man 2020 valde att bygga ytterligare en produktionslinje för tillverkning av stormoduler under namnet Lyckshus. Utvecklingen av denna produktionslinje sker i nära samarbete med partnern Novorent.

 

Remodul + Lyckshus = Kubly

2021 valde styrelsen att slå ihop boderbjudandet med stormodulerbjudandet under det nya varumärket Kubly.